?

Log in

Rapport från historiegillets möte 22 februari 2006 - Ainulindale

> Recent Entries
> Archive
> Friends
> Profile

February 28th, 2006


Previous Entry Share Next Entry
zappo
08:34 am - Rapport från historiegillets möte 22 februari 2006
Deltagare: Gwindor, Gil-galad, Spirea och jag själv. Erion tittade in mot slutet.

Tema: blod och ras.

Det blev riktigt intressanta diskussioner den här gången, mycket givande. Tyvärr skrev jag inte ner allting med en gång så jag har väl glömt det mesta.

1.
Ämnet kan angripas från två håll. Man kan diskutera de olika "arternas" genetik och därmed kopplade moraliska hållning: alla orker är pga av sitt dåliga blod onda, alla alver är av samma anledning goda eller åtminstone totalt emot Morgoth och hans anhang. Den art du tillhör bestämmer helt din världsbild och ditt handlande, du har inget val.

Såvida du inte är människa -- och där ligger den andra angreppspunkten. Studerar man Tolkiens människor har de mer än orker och alver möjligheten att göra ett val om de vill tjäna mörktets eller ljusets krafter. Men spelar "blodets renhet" någon roll vilket val man gör?

Vilka människosläkten har vi, och hur har de kollektivt ställt sig gentemot Morgoth? Vi har de tre Husen, som var så goda att de förlänades en hel kontinent att frodas på efter Vredens krig. Vi har Förrädarna som kom österifrån efter de första alvvännerna. De var nästan helt igenom onda, som de beskrivs i Silmarillion. Alla därefter från öst kommande människor jämförs och likställs sedan med dessa -- som om det östliga blodet vore mindre rent och mer benäget till ondska. Vidare har vi t ex dunländingarna. Var passar de in på skalan? Beskrivs de inte som fula, elaka och primitiva, inte lika "rena" som Gondors numenorättlingar och Rohans ättlingar till folk från de tre Husen som inte följde med till Númenor? Och hur är det med de ännu mer primitiva wozerna?

(Själv tycker jag nog att dunländingarna har fog för sitt hat mot Gondor och Rohan -- eller åtminstone kan man förklara det på annat sätt än att deras blod gör dem mer mottagliga för ondska. Det är ju bara att se på världen idag, med bortmotade folk och etnisk rensning, och hur folk hatar varann för det.)

2.
Diskussionen flöt vidare in i statsskick i Midgård, från upplyst despotism i Númenor till anarki i Fylke.

3.
Hur som helst, det står klart att "blod" och "ras" spelar roll i Tolkiens värld, åtminstone såtillvida att folk där hela tiden talar om det. Var fick han då denna föreställning ifrån? Vi diskuterade vidare om folk&ras-teorierna från 1800-talet, nationalismens framträdande och betydelsen av europeiska folksagor och hjältehistorier för formandet av en nationalsjäl. Allt detta påverkade såklart belästa människor runt förra sekelskiftet och det tidiga 1900-talet, framför allt om de intresserat sig för nordeuropeisk kulturhistoria.

4.
Kan vi då se liknande idéer hos andra författare från denna tid? Javisst, fast ännu mer om vi känner till några som vi kan citera! Här visar det sig att tolkienister inte nödvändigtvis är kulturnissar som kan allt om litteratur... Själv nämnde jag H P Lovecraft, som ju inte skrädde orden när det gällde ras och degenerering, ofta rent otäckt skrivet (och då menar jag inte bara att han skrev skräcklitteratur). Ett annat exempel fick vi på förra veckans Bokgille med tema Robert E Howard; Conan slogs rashygieniskt där också, om uttrycket tillåts. Sedan har vi ju all annan litteratur, s k mainstream, om vilken jag just läst i Peter Gays utmärkta "Weimarkulturen". Det var för övrigt härifrån jag fick inspirationen till detta tema.

5.
Hur är det i dagens fantasylitteratur? Spelar blod och ras fortfarande roll i historier skrivna efter andra världskriget, om än under andra namn? Här fick vår fantasyexpert Spirea rannsaka sitt litterära minne och kom fram till att ja, det spelar nog roll fortfarande. Det tycks höra till genren, åtminstone om man ser till den första angreppspunkten på ämnet, orker vs alver etc. Vid första anblicken finns dock ett undantag och det är "Harry Potter". Där tar man ju tydligt och emotionellt avstånd från tanken att blod och anor skulle ha någon betydelse (upprördheten över att förolämpa någon för att de har muggle-anor) -- men ändå spelar det roll för berättelsen, just i och med att karaktärerna tar avstånd och debatterar rasfördomar!

6.
Efter all denna djupsinnighet försjönk vi sedan i gapskratt över "Samlade grodblad", en mycket trevlig liten samling grodor som producerats framför allt i skoluppsatser under flera decennier.

7.
Till sist delades uppgifter ut till deltagarna inför nästa möte. Uppgiften består i att i ett stycke eller två beskriva en företeelse utifrån varsitt perspektiv:

"Du är Legolas och beskriver Moria för din far Thranduil..."

"Du är Gimli och beskriver Moria för din far Glóin."

"Du är Sam och beskriver Moria för din far Ham."

"Du är Gandalf och beskriver Moria för din kompis Gwaihir."

"Du är Boromir och beskriver Moria i ett brev till din far Denethor."

"Du är Uglûk och beskriver Moria för din far Fuglûk."

"Du är Gollum och beskriver Moria för din Skatt."

Så tag en karaktärs ögon och titta på Moria med dem! Skriv sedan ner något inte alltför långt och antingen ta med det till nästa historiegillesmöte eller posta det här -- helst både och!

8.
Nästa möte sker den 8 mars kl 1900 (observera senare starttid) och tema är odling i Midgård (och Númenor... och Valinor också).

(2 comments | Leave a comment)

Comments:


From:(Anonymous)
Date:February 28th, 2006 11:04 am (UTC)

Saffran

(Link)
Den där Fuglûk! Han dyker upp överallt! :-o

Önskar att jag hade varit med. Det låter som ett väldigt intressant möte!

För övrigt skulle jag vilja påstå att ras och etnicitet (och även genus) avspeglar sig i allra högsta grad i dagens fantasylitteratur, om inte annat så för att *nästan* alla folk som skildras som huvudpersoner är ljushyade kaukasier, ofta med väldigt västerländska (amerikanska) kulturmönster. Magi eller parallella världar till trots. Då och då finns vad som på 70-talet kallades för en "samvetsneger" med; en enstaka person med annan hudfärg (eller, numera, kön), för att visa att "vi minsann inte är rasister/sexister". "Främmande" folk i berättelserna lånar ofta drag från vissa av primärvärldens kulturer som ses som främmande ut ett västerländskt perspektiv. LeGuin är en av de få författare jag vet som har klivit ur den här "färgblindheten".
From:(Anonymous)
Date:February 28th, 2006 11:45 am (UTC)

Re: Saffran

(Link)
Just det: Om man ser på tidsandan under första halvan av 1900-talet, så var idén om "ras" (och därigenom rasens eventuella renhet) inte särskilt kontroversiell för sin tid. Idéer om ras, nationalism, imperialism, kvinnans rätta plats osv var allmänt tankegods, på samma vis som antiterrorism, marknadskrafternas roll osv är idag. Hitler var definitivt inget isolerat fenomen, och även i Sverige vurmade makarna Myrdal (som annars ses som folkhemshjältar) för rashygien... Med tanke på detta så är Tolkien inte ens särskilt exceptionell eller chockerande.

Vi kan ju bara gissa vilka urmodiga tidstrender läsare av "Harry Potter" kommer att se om femtio till hundra år...

> Go to Top
LiveJournal.com